Finlands professionellt skötta museer har omfattande och mångsidiga samlingar och informationsresurser med kulturarv. Museiverket är en kulturarvsexpert, serviceproducent och myndighet som utvecklar sin bransch. Museiverket utökar, vårdar och presenterar den kulturhistoriska nationalegendomen samt lagrar, producerar och förmedlar information. Nationalgalleriet, Nationalmuseet och Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS är nationella museer som leder övriga museer inom sina respektive ämnesområden. Arbetsfördelningen inom bevaring mellan professionella museer, i synnerhet kulturhistoriska museer, samordnas av dokumentations- och samlingsnätverket TAKO. Utöver de professionellt skötta museerna finns det i Finland lokala museienheter och samlingar som drivs av föreningar, stiftelser, kommuner, företag och privatpersoner
År 2023 fanns det 152 yrkesmässigt skötta museer i Finland. Totalt 124 yrkesmässigt skötta museer fick statsandel. Av dessa är 32 museer med regionalt ansvar och 17 museer med riksansvar. Museerna med regionalt ansvar är sakkunniga och samarbetspartner i frågor som rör kulturarvet i deras regioner. De regionala ansvarsmuseernas uppgifter delas in i tre delområden: uppgift att främja regional museiverksamhet (22 museer), uppgift som anknyter till kulturmiljön (22 museer) och uppgift som regionalt konstmuseum (17 museer). Museerna med riksansvar är sakkunniga på riksnivå inom sina respektive specialområden. (Statistikkort 1/2023)
De professionellt skötta museernas samlingar omfattade i slutet av 2023 sammanlagt circa 47 miljoner föremål, konstverk, naturvetenskapliga objekt eller prov, fotografier samt audiovisuellt material. Dessutom har museer också bl.a. biblioteks- och arkivsamlingar. Samlingsuppgifterna i Museistatistiken bygger delvis på uppskattningar. Uppgifterna preciseras och uppskattningarna korrigeras i takt med att samlingarna inventeras och katalogiseras, vilket orsakar en del årlig variation i samlingsuppgifterna. (Statistikkort 6/2023)
I webbtjänsten Finna.fi finns över 1,8 digitala museiobjekt. Sett till mängden är fotografier den största gruppen material som finns tillgänglig på webben, medan den näst största gruppen är digitaliserade föremål. Museernas material i Finna ökar då nya museer ansluter sig till tjänsten och digitaliseringen framskrider i de museer som redan är medlemmar i Finna. En del av museerna gör sina material tillgängliga utöver i Finna även i egna webbtjänster eller i webbtjänster som de tillhandahåller tillsammans med andra museer.
Museiverket lagrar information om kulturmiljön och skyddet av den. Det största datamaterialet utgörs av registret över arkeologiska objekt, men även information om byggda miljöer, världsarvsobjekt och bland annat arkeologiska projekt lagras. Det bästa sättet att bekanta sig med informationen är genom tjänsten Kulttuuriympäristön palveluikkuna (på finska).
Allt fler museer erbjuder sina material i tjänsten Finna.fi och på andra ställen med användarvillkor som möjliggör fortsatt användning och återanvändning. Nationalgalleriet har utarbetat en sammanställning av öppna data inom sin organisation. Museiverkets öppna datamaterial finns på webbplatsen Avoindata.fi.