Då vi firar Finnas jubileumsår är det en lämplig stund att stanna upp och se tillbaka på särdragen i den 10-åriga söktjänstens historik. Ibruktagandet av tjänsten Finna inleddes stegvis 2011 och officiellt offentliggjordes tjänsten i slutet av 2013. Under årens lopp har tjänsten vuxit till Finlands största webbibliotek och den mest betydande riksomfattande söktjänsten för kulturarv, som på ett mångsidigt sätt gör bibliotekens, arkivens och museernas digitala material tillgängliga för alla.

Finnas ursprung kan spåras till Det nationella digitala biblioteket som leddes av Nationalbiblioteket; söktjänsten fungerade som kundgränssnitt till det digitala biblioteket i början av 2010-talet. Projektet KDK (Kansallinen digitaalinen kirjasto, Det nationella digitala biblioteket), var en innehålls- och servicehelhet vid undervisnings- och kulturministeriet åren 2008–2017. När KDK-projektet slutfördes utformades Finna till en egen enhet.

Det både intressanta och utmanande med Finna är att tjänsten i själva verket aldrig blir färdig. Nyckelordet för utvecklingen av Finna är öppenhet. Finna förändras eftersom dess verksamhetsmiljö samt kundernas och användarnas behov lever. Vi har sammanställt några viktiga milstolpar längs vägen – låt oss ta en titt på vad som har hänt de senaste tio åren, inklusive de två första åren då söktjänsten utarbetades.

2011

Hösten 2011 söker de som utarbetar söktjänsten Finna efter en lösning för produktion av programmet. Avsikten var att genomföra Finna med hjälp av ett färdigt program, men det alternativ som valdes vid konkurrensutsättningen uppfyllde inte kraven. Program med öppen källkod har gjort framsteg under de senaste åren, så man beslutade att gå över till öppen källkod. Inom några månader byggde programvaruutvecklare med VuFind och andra program en demomiljö där söktjänstens grundläggande funktioner var färdiga. Den öppna källkoden gjorde det också enklare att integrera Finna i andra tjänster, såsom bildbanker.

2012

I början av året inleddes utarbetandet av Finna med programlösningar med öppen källkod. På så sätt hölls programproduktionen i egna händer, och ansvaret för användargränssnitten och användbarheten låg därför också helt och hållet hos utvecklarna. Samtidigt gjorde det också möjligt att skapa nya lösningar. Under samma år lanserades testversionen av kundgränssnittet för Finna.fi för provanvändning.

”När vi bytte till ett program med öppen källkod behövde vi inte längre tänka på begränsningarna i kommersiella program och byggandet av den unika servicehelheten började entusiastiskt”, säger Bjarne Beckmann, systemchef för Finna.

Och namnet Finna? Ere Maijala, systemspecialist vid Finna, minns hur söktjänsten fick sitt namn: ”Namnet är en viktig del av en tjänst. Till exempel diskuterades Etsin, Vipunen, Iso Jytky och Hakuli. Valet av namn tog sin tid, vilket resulterade i en rad praktiska utmaningar bland annat vad gällde kommunikation och programutveckling. Medan utarbetandet pågick var arbetsnamnet en tid Morgan.”

Till stöd för denna process fick man många goda tips, såsom ”Åtminstone inte något på latin”, ”Något som ligger bra i munnen, någon rolig och lätt” och ”Jag måste troligtvis leva med namnet alltför länge”. Finna fick officiellt sitt namn den 4 maj 2012 och därefter reserverades adressen finna.fi.

2013

Till Finna hörde till en början Jyväskylä universitetsbibliotek, Riksarkivet, Nationalbiblioteket, Finlands Skogsmuseum Lusto och de övriga museerna som hör till museidatabasen Kantapuu, Museiverket, Tusby konstmuseum och Statens konstmuseum. Mer än 7,6 miljoner materialposter fanns omedelbart tillgängliga i söktjänsten. Dessutom öppnades en egen vy för Jyväskylä universitet för testning, vilket var en början för många av kundorganisationernas egna Finna-vyer.

Nya organisationer anslöt sig till Finna steg för steg och dussintals med arkiv, bibliotek och museer med material ingick i Finna. En del av dem hade också egna Finna-vyer.

I tjänsten och dess utveckling har man från första början tagit hänsyn till användarnas behov. Finnas grundtanke hade redan förverkligats i detta skede: nu behövde användaren inte söka information från olika organisationers tjänster, utan materialen blev tillgängliga via ett enda användargränssnitt.

2016

Den första versionen av Finnas öppna gränssnitt genomfördes 2015 och gränssnittet blev tillgängligt för slutanvändare i början av 2016. Den gör det möjligt för andra appar och tjänster att söka innehåll i Finna.fi via gränssnittet.

Nationella audiovisuella institutet KAVI införde sina material i söktjänsten, och sedan dess har också rörliga bilder varit tillgängliga i Finna. Ett par år senare öppnade institutet också en egen Finna-vy – Elonet.

Beckmann berättar om Vaski-bibliotekens anslutande 2016: ”Det var en fantastisk känsla när Vaski-biblioteken som första sammanslutning av offentliga bibliotek tog i bruk Finna-webbiblioteket. Samarbetet med dem lade grunden för att andra offentliga bibliotek enkelt kunde komma med.”

2017

Tjänsten Finna Street lanserades. Med hjälp av tjänsten kan användare söka historiska bilder på basis av mobilens platsinformation.

Museiverket publicerade ett betydande antal, över 100 000 bilder, i söktjänsten.

Användningen av Finna ökade kontinuerligt, vilket gjorde att användbarheten och tillgängligheten för slutanvändaren blev allt viktigare. I slutet av året förbereddes ett nytt administrationsgränssnitt och reformen av Finnas utseende inleddes – båda blev klara 2018.

2020

Coronapandemin avspeglades också i Finna. Efterfrågan på digitala material och tjänster i arkiv, bibliotek och museer ökade. Under undantagsförhållandena framhävdes behovet av tillförlitlig information och material ytterligare liksom det digitala kulturarvets betydelse för folkbildningen. Finna blev mer välkänd under 2020, eftersom även medierna var intresserade av digitala material och kulturtjänster.

Utarbetandet av Finnas landningssidor för olika huvudmålgrupper började. Den första av dessa var innehållsavsnittet Finna Klassrum som är avsett för yrkesutbildade inom undervisningssektorn. Dessutom publicerades materialen från biblioteket för öppna lärresurser i Finna.

2021

Finnas vision för åren 2021–2024 visade en tydlig kurs. Syftet enligt visionen är att göra materialet tillgängligt för samhället på ett inkluderande och smart sätt. Som underliggande teman i den nya visionen för tjänster har man fastställt främjande av tillgång till information och livslångt lärande, bästa möjliga användarupplevelse och allt närmare samarbete.

”Finnas betydelse ökade när vi i större utsträckning började främja livslångt lärande. Som ett resultat av arbetet kan vi tillhandahålla information för olika livsskeden på ett ännu bättre och mer omfattande sätt”, säger Beckmann.

Besök i alla Finna-vyer ökade. Antalet besök i tjänsten Finna.fi ökade med 32 procent jämfört med året innan. Nya museer och allmänna bibliotek anslöt sig i god takt, vilket främjade tillväxten och ökade antalet användare. I slutet av 2021 hade totalt 421 organisationer importerat av sina material i Finna.

Mängden forskningsbaserad kunskap och lärresurser ökade i Finna. Den landningssida som utarbetats för finländsk fritt tillgänglig forskningsbaserad kunskap lanserades när innehållsavsnittet En genväg till forskningsbaserad kunskap offentliggjordes i slutet av 2021. Avsnittet sammanställer bland Finnas forskningsmaterial tips och färdiga temasökningar för att hitta intressanta vetenskapliga publikationer för både allmänheten och personer med olika typer av informationsbehov. Även material från finländska publikationsarkiv och högskolebibliotek samt Journal.fi blev tillgängliga i Finna.

2022

De första forskningsinstituten ansluter sig till Finna när Livsmedelsverket och Finlands miljöcentral publicerar av sina material i söktjänsten. Tack vare att forskningsinstituten anslöt sig till Finna ökade tjänstens samhälleliga betydelse. De nya materialen kompletterade Finnas växande utbud av forskningsbaserad kunskap.

2023

Finna firar sitt 10-årsjubileum – i söktjänsten finns redan material från över 470 kundorganisationer!